Sprickor i putsfasaden – vilka är ofarliga och vilka är det inte

Tre sorters sprickor

Krympsprickor – nästan alltid ofarliga

Hårfina, grunda sprickor som bildar ett oregelbundet nät över putsytan, ofta i stora fält utan koppling till fönster eller hörn. De uppstår när putsbruket torkar och krymper, och är i regel bara någon tiondels millimeter breda. De påverkar inte hållfastheten men kan på sikt släppa in vatten, så de ska ändå åtgärdas när fasaden ändå målas om.

Rörelse- och sättningssprickor – de som ska utredas

Sprickor som går diagonalt, ofta ut från hörnen på fönster- och dörröppningar, och som är bredare i ena änden. De följer en tydlig riktning i stället för att bilda nät. Sådana sprickor beror på att något bakom putsen rör sig: grunden sätter sig ojämnt, en balk böjer sig, eller så arbetar underlaget vid stora temperaturskillnader.

Fönsterhörn är den vanligaste startpunkten eftersom spänningarna i väggen koncentreras där. En enstaka diagonal spricka ut från ett fönsterhörn på ett hus från 1960-talet är ofta gammal och stillastående. Flera parallella sprickor i samma riktning på samma fasad är ett annat besked.

Genomgående sprickor – agera direkt

Sprickor som är bredare än ett par millimeter, som går att se genom hela putsskiktet ner till underlaget, som förskjuter putsytan i sidled eller höjdled, eller som fortsätter in i sockeln eller vidare runt husets hörn. Här handlar det inte längre om puts utan om konstruktionen, och en byggnadsingenjör ska titta på det innan något lagas.

Så tar du reda på om sprickan lever

En spricka som står stilla är ett gammalt problem som redan har satt sig. En spricka som växer är ett pågående problem. Skillnaden avgör om du ska laga eller utreda – och den går att fastställa själv på några månader.

Går det snabbare än så – sprickan syns bredare från en månad till nästa, eller nya sprickor tillkommer – vänta inte ut året. Ta in någon som tittar.

Putsade regelväggar utan luftspalt – en särskild historia

Från början av 1990-talet och fram till omkring 2007 byggdes många hus med puts applicerad direkt på isolering utanpå en träregelstomme, utan luftspalt bakom. Konstruktionen kallas enstegstätad och blev ett av de mest omdiskuterade byggfelen i modern svensk byggnadsteknik.

Problemet är att en enda otäthet – en spricka, en dåligt tätad fönsteranslutning, ett fäste för en markis – släpper in vatten som sedan inte har någon väg ut. Fukten fastnar mot träreglarna och orsakar röta och mögel inne i väggen, långt innan något syns utanpå.

Misstänker du att ditt hus är byggt så: gissa inte utifrån utseendet, för en enstegstätad fasad ser exakt likadan ut som en putsad tegel- eller lättbetongvägg. En fuktutredning med provhål i väggen ger besked. Bekräftas konstruktionen är åtgärden normalt att bygga om fasaden till tvåstegstätning med luftspalt bakom putsbäraren – ett stort ingrepp, men det som faktiskt löser problemet.

Har huset en putsad tegel-, betong- eller lättbetongvägg gäller inget av det här. Då är sprickan en sprickfråga, inte en fuktkonstruktionsfråga.

Så lagas en spricka på rätt sätt

• Knacka av all lös och bom puts runt sprickan – lagningen ska sitta på fast underlag, inte på det som redan är på väg att lossna.
• Öppna upp sprickan så att lagningsbruket kommer ner i den, i stället för att bara läggas ovanpå.
• Grundera och laga med ett bruk av samma typ och hårdhet som den befintliga putsen. Ett hårdare bruk än underlaget spricker i kanten, och skadan kommer tillbaka.
• Armera med putsnät över lagningen där sprickan gått i en rörelseriktning.
• Måla med en diffusionsöppen fasadfärg, exempelvis silikat- eller kalkfärg beroende på befintligt system.

Måla aldrig en kalkputs med tät plastfärg

Det här är det dyraste misstaget på listan, och det görs varje sommar. En kalk- eller kalkcementputs behöver kunna släppa igenom fukt – väggen torkar ut genom putsen. Målar man den med en tät akryl- eller plastfärg stängs fukten in i väggen bakom.

Effekten kommer inte första året. Den kommer när fukten fryser bakom färgskiktet och trycker loss putsen i flagor, ofta på hela fasadytor samtidigt. Då räcker det inte att måla om – putsen måste knackas ner och göras om. Kontrollera alltid vilket putssystem huset har innan du väljer färg, och håll dig till diffusionsöppna produkter om du är osäker.

Vad kostar det?

Att laga enstaka sprickor och måla om en fasad är ett hanterbart projekt. Kostnaden styrs framför allt av tre saker som inte har med putsen att göra: hur hög fasaden är och därmed vilken ställning som krävs, hur mycket puts som visar sig sitta löst när man börjar knacka, och om fönster och plåtdetaljer ska tas om hand samtidigt.

Att knacka ner och putsa om en hel fasad är ett väsentligt större arbete, och att bygga om en enstegstätad fasad till tvåstegstätning är ett större arbete än så – där tillkommer ny putsbärare, ny läkt och i regel nya plåtavtäckningar och fönsteranslutningar.

Arbetskostnaden ger ROT-avdrag med 30 procent, upp till 50 000 kronor per person och år. På ett fasadjobb är arbetskostnaden en stor del av notan, eftersom ställning och hantverkstid dominerar över materialet.

Ska du ändå ställa upp ställning runt huset är det värt att samtidigt titta på fönstren. Byter du fönster på en villa med värdeår före 1990 kan du söka Villaeffekten – 30 procent av materialkostnaden i bidrag, upp till 60 000 kronor per småhus. Att göra fasad och fönster i samma etapp sparar en ställningsuppsättning.

Vi tittar innan vi lagar

Edenbergsbygg arbetar med fasader i hela Stockholmsområdet. Vi kommer ut, knackar av fasaden för att hitta bom puts, bedömer sprickornas karaktär och säger rakt ut om det räcker med lagning och målning eller om något behöver utredas djupare. Ett besked om att sprickorna är gamla krympsprickor är ett lika bra besked som en offert – och det är det vanligaste utfallet.