Bygglov för altan – de nya reglerna sedan 1 december 2025

Det korta svaret

Ligger din tomt inom detaljplan – vilket den gör i så gott som hela Stockholms bebyggda områden – avgörs altanens bygglovsplikt av två mått: hur hög altanen är och hur nära huset den ligger.

• Altanen ligger inom 3,6 meter från en byggnad: bygglov krävs om den är högre än 1,8 meter.
• Altanen ligger längre bort än 3,6 meter från en byggnad: bygglov krävs redan om den är högre än 1,2 meter.
• Håller du dig under måtten behöver du inget bygglov – oavsett hur stor altanen är i kvadratmeter.

Lägg märke till att arean inte längre står med i ekvationen. Den gamla tumregeln om att altaner under 15 kvadratmeter skulle vara fria gäller inte – det är höjden och avståndet till huset som styr.

Varför 3,6 meter spelar roll

Tanken bakom de två gränserna är att en altan som ligger tätt intill huset uppfattas som en del av byggnaden, medan en fristående altan längre ut på tomten syns som ett eget byggnadsverk för grannar och förbipasserande. Därför får den husnära altanen vara högre.

Avståndet mäts från byggnaden, inte från tomtgränsen. En altan som börjar vid husväggen och sträcker sig fem meter ut i trädgården ligger alltså delvis inom och delvis utanför 3,6-metersgränsen – och då är det den strängare regeln som gäller för den yttre delen. Det är precis den situationen som gör att många villaägare i Stockholm oväntat hamnar i bygglovsplikt när tomten sluttar.

Sluttande tomt är den vanligaste fällan

På en plan tomt ligger ett trädäck ofta 30–50 centimeter över marken och är därmed långt under alla gränser. På en sluttande tomt är det samma däck som är 40 centimeter högt vid husväggen och 1,9 meter högt i den nedre änden – och då är altanen bygglovspliktig, även om den känns låg när du står på den.

Fyra saker som gör en lovfri altan bygglovspliktig ändå

Även om du klarar höjdmåtten finns det fyra situationer där kommunen ändå kräver bygglov. Det kallas utökad lovplikt, och den är delvis ny sedan december 2025.

1. Närmare än 4,5 meter från tomtgränsen

Bygger du närmare grannen än 4,5 meter krävs bygglov – om inte grannen godkänner åtgärden. Och här kom en viktig skärpning: grannens medgivande måste numera alltid vara skriftligt. Tidigare räckte ett muntligt godkännande. Ett sms eller mejl där grannen tydligt säger ja till just den här altanen är alltså värt att spara.

2. Närmare än 30 meter från ett järnvägsspår

Ligger tomten inom 30 meter från mitten av ett järnvägsspår krävs bygglov, om inte infrastrukturförvaltaren skriftligen medger åtgärden. Det berör fler Stockholmstomter än man tror – pendeltågslinjerna går rakt genom villaområden i Solna, Sollentuna och Upplands Väsby.

3. Särskilt värdefull byggnad eller område

Är huset, tomten eller bebyggelseområdet särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt gäller utökad lovplikt. Kommunen ska numera redovisa vilka områden det handlar om i sin översiktsplan, så det går att ta reda på i förväg.

4. Detaljplanen kan säga annat

Detaljplanen för ditt område kan innehålla bestämmelser om utökad lovplikt som fortsätter att gälla. Kommunen kan däremot inte längre införa nya lättnader i lovplikten via detaljplan – och äldre planbestämmelser om minskad lovplikt slutar gälla den 30 november 2027 om de beslutats med stöd av nuvarande plan- och bygglag.

Tak, väggar eller inglasning – då är det inte längre en altan

Så fort du sätter tak och väggar på altanen blir det något annat i lagens ögon: en tillbyggnad. Och tillbyggnader har egna regler. Sedan december 2025 får du bygga till upp till 30 kvadratmeter utan bygglov, så länge tillbyggnaden inte går över husets taknock. Ett uterum på 20 kvadratmeter kan alltså vara lovfritt – men det äter av samma 30-kvadratmeterspott som alla andra lovfria tillbyggnader på huset.

En detalj som glädjer många villaägare: fasadändringar på en- och tvåbostadshus inom detaljplan kräver inte längre bygglov. Att byta färg, byta fasadmaterial eller ta upp en ny altandörr är alltså fritt fram, med reservation för utökad lovplikt i värdefulla områden.

Bygglovsfritt betyder inte anmälningsfritt

Det här är den punkt där flest gör fel. Att en åtgärd inte kräver bygglov betyder inte att kommunen är ur bilden. En anmälan krävs ändå om arbetet väsentligt påverkar byggnadens bärande delar eller brandskydd, och om du drar vatten, avlopp eller ventilation till konstruktionen.

För en vanlig trädäcksaltan på plintar är det sällan aktuellt. Men förankrar du altanen i husets stomme, tar upp ett nytt dörrhål i en bärande yttervägg eller bygger ett uterum med golvvärme – då är anmälan och startbesked på bordet, och arbetet får inte påbörjas innan kommunen gett startbesked.

Vad det brukar kosta att bygga altanen

Priset styrs av tre saker: grundläggningen, höjden och materialet. En låg altan på plintar med tryckimpregnerat virke ligger i den nedre delen av spannet. En upphöjd konstruktion med stödmurar, trappor, glasräcke och komposittrall kostar betydligt mer per kvadratmeter – dels för att materialet är dyrare, dels för att en hög altan kräver kraftigare bärlinor, fler plintar och räcke enligt gällande krav.

Arbetskostnaden berättigar till ROT-avdrag, förutsatt att altanen byggs samman med bostadshuset och att bostaden är äldre än fem år. Ett fristående trädäck mitt på tomten räknas däremot inte som arbete på bostaden.

Så gör vi det enkelt

Edenbergsbygg bygger altaner och trädäck i hela Stockholmsområdet. Vi mäter höjden på plats, läser detaljplanen för din fastighet och säger rakt ut om projektet är lovfritt, kräver anmälan eller behöver bygglov – innan vi lämnar offert. Krävs bygglov tar vi fram ritningar och sköter ansökan åt dig. Kom ihåg att kommunens handläggning tar tid, så en altan som ska stå klar till sommaren bör vara påbörjad i ansökningsledet redan under vintern.

Reglerna i den här artikeln bygger på plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen som de ser ut efter ändringarna den 1 december 2025. Din kommun gör den slutliga bedömningen i det enskilda fallet – kontrollera alltid med byggnadsnämnden innan du börjar bygga.